Husrenoveringen

I oktober 1996 var det så äntligen dags att börja renovera stadens äldsta trähus byggt på 1770-talet efter 1 ½ år av förhandlingar med kommunen. Det var nog tur att jag inte begrep vad jag gav mig in på och många tyckte att jag var fullständigt galen men det fanns också dom som hejade på och önskade mig lycka till.
Förstod ganska omgående att lite experthjälp var jag tvungen att ha så tre ¨goa¨gubbar (snickare) anlitades men för övrigt så slet min far och jag dagligen från morgon till kväll i 8 månaders tid. Mycket att läsa på och lära in om lerklining, limfärg och linoljefärg samtidigt som man fick försöka att få länsmuseet med i samma riktning. Dom tyckte bl.a. att tretex och plastfärg kunde vara intressant att bevara till framtida generationer.

Huset består egentligen av 3 lägenheter fördelat på följande sätt 2 rum och kök som blev butikslokal, ateljé och gjuteri, 1 rum och kök blev kurslokal och fikakök och den sista på 2 rum och kök som är tillbyggd 1834 blev till bostad åt mig. Vinden var helt oinredd där fanns inte ens ett golv men 14 ton av kalk, sågspån och skräp grävde vi ut och invändigt reste sig taket nästa 10cm.
Eftersom museet (offentlig lokal) skulle ligga på övervåningen så var jag tvungen att klä in det med gipsskivor enligt brandskyddet men för övrigt har jag försökt att bara använda mig av material som fanns vid tiden då huset byggdes. Här följer lite bilder på renoveringen, före, efter och under arbetets gång.

 

 

 

Bostadsköket

Masonitväggar plockades bort och pärlsponten skrapades ren innan den målades med linoljefärg från Wibo. Vedspisen och murstocken krävde en del arbete innan den blev godkänd men nu får jag lov att elda i den.

Förr var det tydligen inte så noga för dom bärande bjälkarna var inmurade i murstocken så det blev till att växla av uppe på vinden.
 
 
 
Sovrummet.

Sovrummet var det rum som krävde minst i rivningsarbete. Tak och väggar målades med limfärg. Först tapetserades väggarna med vanlig målarpapp riven i ark  ca 60-70 cm. Jag lånade mycket litteratur men min favorit blev en bok av Lena Nessle ¨Schabloner med traditioner¨. Där fick jag både idéer till mönster och recept på limfärg som i mitt tycke är ett helt fantastiskt material att arbeta med.
   

Vardagsrummet

När tretexen kom bort visade det sig att  här fick jag lov att reparera lerkliningen. Eftersom det var mycket rivninsarbeten i huset samtidigt fanns det en hel del lerklining  att ta vara på, bara att blötlägga och återanvända. Snickarna påstod att när jag höll på med detta så spreds det en doft av koskit. Man tager vad man haver och det gjorde man säkert på 1700 talet också. Även här så målades väggarna med limfärg och schablonmålades.

 

Hallen

I hallen var golvet så dåligt så det var bara riva ut det gamla och lägga in ett nytt.Passade också på att isolera för det fanns inte tillstymmelse till detta under det gamla golvet.Schablonmålade väggar med limfärg.

 

 

Badrummet

Jag behövde ju naturligtvis ha ett badrum vilket inte fanns i detta gamla hus. Eftersom det ändå skulle byggas en ny trapp upp till museet så fick det utrymmet där den gamla trappstegen varit bli ett litet toalett och duschutrymme.När  rummet väl var tömt så var det bara att lämna över åt yrkesfolket. Skönt.
 
 
Kurslokalen. 

Detta är nog idag husets vackraste rum och det krävde också en hel del arbete. Det verkade som om varje generation boende hade lagt på ett lager av något slag både på väggar och tak. Till slut fick vi fram ett mycket vackert tak som bar spår från tidiga takmålningar.Dom konservatorer som var här sa att till 99,9 % säkerhet var det Karl-Gustav Sandberg som hade utfört dessa målningar. Han var en relativt känd kyrkomålare som var bosatt i Vänersborg mellan 1750 -1805, han är mest känd för att ha målat flera av dom Dalsländska kyrkorna och även Åsbräcka kyrka.
 
 
Det påstås att 2cm. lerklining motsvarar 10 cm. isolering  hur som helst ska man leva i ett sånt här hus är det lika bra att tro på detta. Obränd umbra, kimrök och engelskt rött blev färgskalan i detta rum där också den nya trappan upp till museet är placerad.

 

   
Fikaköket

Köket till denna lilla enrummare är inte stort men det räcker till att sitta i när vi har fikarast under kurskvällar och seminariedagar. Det gamla isskåpet hittade jag i uthuset och med nytt underrede och lite målarfärg används det idag till förvaring.
   
   
Museet

Då har vi kommit till det som är hjärtat i min verksamhet. Som jag nämnde i inledningen så blev det mycket förarbete plus att det visade sig att golvet var så dåligt så här fick läggas in en stålbalk tvärs över hela huset. Här tog jag också hjälp av yrkesfolk och dom la även golvet och satte upp väggarna. Under tiden skrapade och målade jag gamla fönster som snickarna sen byggde montrar av.

   

 

 

 

   
Gjutkök

Då har vi kommit till sista lägenheten och här börjar jag med köket som var allt annat än fräscht  här var det mycket att skrapa rent och bygga nytt.

 

   
Affären. 

Här blev det också lite mer arbete än vad som var tänkt. När några lager innertak var rivet så visade det sig att det gamla trätaket var så dåligt att vi var tvungna att lägga in ett nytt. Även här schablonmålade jag väggarna.